Partille kommuns mest lysande klimatåtgärd: hållbarhetsarbetet en del av ordinarie målstyrningen
När kommunerna i Västra Götaland under 2020 antog Kommunernas klimatlöften fick de också möjlighet att berätta om vad de anser är deras kommuns ”mest lysande klimatåtgärd”. Här berättar Partille kommun mer om hur hållbarhetsarbetet blivit en integrerad del i deras mål- och resultatstyrningsarbetet.
Partille kommuns mest lysande klimatåtgärd
”Partille kommun har under 2020 implementerat en ny styrmodell där hållbarhetsarbetet är integrerat som en naturlig del i det ordinarie mål- och resultatstyrningsarbetet. Beslutet att hållbarhet ska integreras i den ordinarie målstyrningen innebär att det ska integreras i budgetarbetet, i verksamhetsplanen och i bokslutet. Hållbarhetsarbetet syns med andra ord överallt och är inte en sidoprocess, utan det finns en stabil struktur för hållbarhetsarbetet i Partille kommun. Det ger också ett bra stöd till politiken för att besluta om vad vi behöver fokusera på för att nå vårt önskade läge att vara en långsiktigt hållbar kommun.”
Ni har skrivit att arbetet med hållbarhetsarbete integrerat i ert ordinarie mål- och resultatstyrningsarbetet är er mest lysande klimatåtgärd. Vill du berätta lite mer om detta arbete?
Målet var att kommunens hållbarhetsarbete skulle vara medvetet, långsiktigt och genomsyra hela organisationen från politiker till medarbetare. För att nå dit behöver hållbarhet vara en del av kommunens målstyrnings- och uppföljningsprocess. Då synliggörs ett ägandeskap från politik och kommunledningen som sprids genom hela organisationen och det finns naturliga arbetssätt för att såväl prioritera, besluta och följa upp de insatser som behöver göras och görs. I samband med att styrmodellen togs fram gav politiken oss också i uppdrag att särskilt följa upp hållbarhetsarbetet i en årlig rapport, som ett komplement till den ordinarie uppföljningen av våra mål. Syftet med denna rapport är att samla våra insatser kring hållbarhet och se dem i kontexten av de utmaningar vi står inför men också att synliggöra det hållbarhetsarbetet som sker i våra verksamheter i vardagen och inte är ”målsatt” – dvs. ge en helhetsbild av vårt hållbarhetsarbete.
Detta implementerades under 2020 – har ni märkt av några positiva effekter på hållbarhetsarbetet sedan dess?
Ja, hållbarhetsfrågorna har kommit högt upp på agendan. Redan i samband med att vi första gången ”använde” den nya styrmodellen för att sätta mål i våra verksamheter märktes ett mycket större engagemang och ägandeskap för hållbarhetsfrågorna bland politik och kommunledning. En av anledningarna till detta är att de varit högst delaktiga under hela processen med att ta fram den nya styrmodellen. Men vi har också tagit alla chanser att kommunicera utvecklingen i så många sammanhang som möjligt. Att fortsätta prata om hållbarhetsarbetet och sprida det ända ut till alla medarbetare är fortsatt mycket viktigt, särskilt nu när vi för första gången kommer följa upp de mål som är satta med den nya styrmodellen under början av nästa år.
Hur kommer ni att jobba vidare med detta, finns det något nästa steg?
Nästa steg är egentligen inte ”ett” steg utan en kontinuerlig process i att utveckla vår styrmodell. Vi diskuterar löpande hur vi till nästa år kan göra det ännu bättre och skapa ännu bättre förutsättningar för våra verksamheter att bidra till ett hållbart samhälle. Detta är viktigt inte minst för att vi vet att de utmaningar som vi står inför kräver långsiktighet och uthållighet. I dagsläget tittar vi bland annat mycket på hur vi kan skapa kompletterande sätt att följa upp våra mål som ger en mer komplett och insiktsfull bild av vad vi presterat i förhållande till målen – inte bara kopplat till hållbarhet utan även generellt.
Har du några tips att ge kommuner som vill göra en liknande satsning?
Delaktighet och ägandeskap från politik och kommunledning under hela processen är helt avgörande. Kommunstyrelsen har t.ex. varit involverade under hela resan i Partille kommun och intresset har varit stort vilket sprider sig i organisationen och skapar bra förutsättningar för att lyckas. Det kan tyckas självklart men att utveckla och sjösätta en ny styrmodell i en kommun är en lång process och kräver uthållighet från alla involverade. Att aktivt vårda och utveckla metodik, arbetssätt m.m. är också mycket viktigt. Slår man sig till ro och känner sig färdig är risken stor att ”kraften” i en ny styrmodell sakta försvinner och är hållbarhet en viktig del i den så drabbas även detta på lång sikt.
Kan du säga något generellt om hur det går med genomförandet av er kommuns klimatlöften?
Kommunernas klimatlöften har varit ett väldigt bra stöd för oss för att komma igång med och växla upp arbetet med en klimatsmart samhällsutveckling, som också är ett av politikens prioriterade fokusområden i vår nya styrmodell. Som det ser ut nu kommer vi att ha genomfört samtliga klimatlöften som vi har antagit förutom ett, som kommer att vara påbörjat.
Lina Johnson, utvecklingsstrateg miljö och klimat på Partille kommun har svarat på våra frågor. På bilden syns hon tillsammans med sin kollega Lennart Axring, också utvecklingsstrateg, samt en modell som visar hur Agenda 2030 är kommunens ramverk för styrmodellen och kommunens hållbarhetsarbete.