”Det kan aldrig bli för många cykelkök”

fabienne.jpg
Fabienne Roux, volontär på Cykelfixen i Biskopsgården
Cykelkök är ett koncept som har spridit sig mer och mer den senaste tiden. Vilka är de största fördelarna med gemensamma fixarverkstäder?

Åh, var ska man börja? Det viktigaste är nog mötena mellan människor och att det gör fixandet så mycket mer tillgängligt. Man behöver inte ha en utbildning för att vara här, utan alla kan vara med på sin egen nivå. Det allra bästa vore om det fanns små cykelkök utspridda överallt. Ju fler vi är, desto bättre. Det kan aldrig bli för många cykelkök.

Vilken roll kan cykelkök ha i omställningen?

Cykelkök handlar om folkbildning, att förstå att man kan ta saken i egna händer. Jag har hört många säga “Nu kan jag laga min cykel, nu måste jag öva mig i att laga min tvättmaskin också”. Många känner så mycket glädje när de förstår att man kan göra sådant själv. Där tycker jag att cykelkök och andra återbruks- och delningsinititaiv kan spela en stor roll. Cykelköken gör också att man kan återvinna mer, vilket är viktigt med tanke på hur många cyklar som slängs varje år.

I ett cykelkök delar man både kunskap, verktyg och reservdelar. Hur kan ökat delande bidra till omställningen?

Det är jätteviktigt. Vi har tappat bort delandet ganska mycket; man bor i sin lägenhet och har sina grejer och pratar helst inte med grannen. Då kan det vara svårt att säga ”Hej, jag behöver en stol, skulle du kunna hjälpa mig?”. Jag tror att cykelkök och liknande ställen är bra mellansteg för att inse att man inte behöver äga allt själv.

Vad är viktigast för att vi ska lyckas med omställningen till ett fossiloberoende samhälle?

Vi måste tänka om. Vi har våra vanor, rutiner och kapitalistiska system som inte fungerar. Vi är så vana att kunna köpa mat i vilken affär som helst, och när vissa skriker om matsvinn är det många som inte ens reagerar. Vi måste börja förstå det här och lära om. Våga prata, fundera och ställa frågor. Det behöver också tas upp mer i utbildningen; att sprida ordet vidare till barnen är viktigt eftersom det är de som kommer att behöva ta hand om det som vi lämnar efter oss.

Kan våra liv bli bättre av att vi ställer om samhället?

Absolut, det tycker jag. Omställningen är inte bara en miljöfråga utan också en social fråga. Att vara tillsammans, att nätverka på en mer jämställd basis och att skapa tillsammans från grunden kan bara vara bra för samhället. Jag tror också att vi behöver anpassa oss mer till vår naturliga rytm. Man måste inte springa överallt hela tiden, det är mycket mer hälsosamt att kunna ha tid för familjen och sådant som gör dig lycklig, inte bara produktiv. Alla vet ju att pengar inte gör dig gladare än någon annan.

Om du får visionera fritt om samhället år 2030, vad ser du då?

Det första jag hoppas på är mycket mer delning och återbruk. Jag tror att det skulle vara ett stort steg framåt. Jag hoppas också på mer politisk styrka och vilja, att man stöttar personer som tar bra initiativ. Jag vill också se mer odling. Att odla sina egna örter hemma istället för att köpa dem i affären är något som alla kan göra. Gillar du inte att odla kan du göra något annat, men jag tror mest på de små stegen som alla kan ta.

Om Fabienne Roux
Ålder: 26
Bor: I Göteborg
Gör: Är engagerad i flera cykelprojekt i Göteborg. Jobbar bland annat på Cykelfixen Norra Biskopsgården och håller cykelkurser för vuxna genom kooperativet Emulsionen.

Vad är ett cykelkök?
Ett cykelkök är en öppen verkstad där man lär sig att laga cyklar tillsammans med andra. Folkbildning och gör-det-själv-anda är centrala delar i verksamheten, som är öppen för alla oavsett tidigare kunskapsnivå. Vissa cykelkök drivs enligt “earn-a-bike”-konceptet, vilket innebär att man får en cykel gratis mot att man själv lagar den. Andra fungerar som gemensamma verkstäder dit man kan komma med sin egen cykel. Cyklar och reservdelar doneras ofta till cykelköken av både privatpersoner och närliggande bostadsbolag och hyresvärdar.

Läs fler intervjuer

Matts Johansson, Garveriet i Floda: “Regionen måste tänka som marknaden, då går det att förändra samhället.”

Anna-Kajsa Lidell, Food for progress: ””Vi som region ska ha visat vägen” 

Johan Trouvé, Västsvenska handelskammaren: ”Regionen ska vara en ständig världsutställning av smarta projekt”

Pia Sandvik, RISE: ”Omställningen bygger på smartare lösningar”