Hur minskar kommunerna i Västra Götaland matsvinnet?

Matsvinnsfrågan har aldrig varit hetare än nu och det märks även inom Klimat 2030. Av alla 48 kommuner som deltar i Klimat 2030s satsning Kommunernas klimatlöften har samtliga antagit klimatlöfte nummer 21: Vi minskar matsvinnet i offentliga måltider och når mål.

– ”Att minska matsvinnet är en av de mest effektiva åtgärderna kommuner kan vidta för att främja både miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Det är oerhört dyrt att slänga mat! Just den ekonomiska aspekten är givetvis en stor drivkraft och majoriteten av västsvenska kommuner förstår att matsvinn är ett enormt resursslöseri.” säger Maria Nehme O´Neill, Projektledare på RISE samt samordnare för satsningen kring  matsvinn inom Klimat 2030.

Maria Nehme O´Neills tips till andra kommuner:

För kommuner utanför Västra Götalandsregionen – våga testa och etablera klimatlöftesmodellen! Genom att följa i västsvenska kommuners fotspår kan ni också minska matsvinnet och skapa en hållbar framtid.

För mer info, kontakta Maria Nehme O`Neill, Klimat 2030-samordnare matsvinn:   maria.nehme.oneill@ri.se

 

Härryda kommun: Matsvinnsfrågan berör alla

En kommun som har kommit en bra bit på väg är Härryda kommun. Redan 2015 anställdes en samordnare som jobbar heltid med matsvinnsfrågan, i nära samarbete med kostenheterna.

-”Vårt främsta mål är att få våra gäster att äta mer och äta upp den mat man tar för sig genom att laga den godaste och mest lockande maten serverad av personal med ett fint bemötande”, säger Anna Löfgren Aden, miljöutvecklare och samordnare matsvinn, Härryda kommun.

I praktiken görs detta genom ett systematiskt arbete som bland annat involverar mätning, uppföljning, utbildning, kommunikation samt en stor portion tålamod. En framgångsfaktor i Härrydas arbete är att involvera alla berörda parter i arbetet. Matsvinnsfrågan berör alla, och genom att skapa delaktighet och inflytande så får vi även fler ambassadörer för frågan:

• Matgästerna – Eleverna involveras aktivt genom skolornas måltidsråd, där dialog förs om skolmåltiden, vad som önskas och vad som kan serveras. I skolrestaurangerna görs olika informationskampanjer med affischer och bordsryttare. Flertalet klasser får även besök av miljöutvecklare eller kostutvecklare som pratar om vikten att “vara rädd om” såväl sin hälsa som maten och miljön. Det är viktigt att hitta en bra balans, där man kan prata om matsvinnsfrågan utan att stigmatisera matgästerna så de inte vågar äta sig mätta eller provsmaka nya rätter.
• Måltidspersonal och servering – Kockar och måltidspersonal får regelbundna utbildning i matsvinn, restmatlagning, optimal råvaruanvändning samt maximal nyttjande av ugnen. Matsvinnsfrågan hålls ständigt levande via APT samt verksamhetsbesök. Utöver den kommungemensamma matsedeln så erbjuder varje kök en lokal rätt ”kökets egna val”, där överbliven mat kan nyttjas och förädlas. Detta ger även mer kreativ frihet i respektive kök, vilket är mycket uppskattat bland kockarna. I serveringen underlättas för gästen att ta lagom mängd genom att i förväg dela upp stora livsmedel, exempelvis korv eller fisk, så gästen själv kan välja önskad storlek. I förskolan har man även minskat tallriksstorleken från heltallrik till halvtallrik. Matsvinnet mäts även regelbundet och kommunen har investerat i ett bra redovisningsprogram, vilket omvandlar matsvinnsdata till snygga och pedagogiska diagram. Detta ger både snabb och lättförståelig feedback till såväl köken samt matgästerna.
• Föräldrar och vårdnadshavare – samtliga vårdnadshavare i årskurs 5 får, vid första föräldramötet träffa, personal från måltidsservice som berättar om skolmåltiden och hur måltidsservice arbetar. Vi samma tillfälle bjuds även på dagens skollunch, för att vårdnadshavarna ska få smaka den goda maten och uppleva hur en skolmåltid ser ut. Detta är väl investerad tid och lägger en god grund för fortsatt samarbete mellan köket och vårdnadshavarna.
• Ledning – såväl politik samt måltidsservice ledning står bakom matsvinnsarbetet och har det som ett prioriterat mål i såväl måltidspolicy som kommunövergripande miljöarbete.

Härrydas tips till andra kommuner

• Inför matsvinn som ett förankrat och prioriterat mål i ledningen.
• Inför en huvudansvarig för matsvinnsfrågan, med tid avsatt för detta.
• Börja i det lilla. Vänta inte tills ni har en fullständig handlingsplan klar. Börja med ett pilotkök.
• Ladda med tålamod och uthållighet. Förändringsarbete tar tid, men när resultaten väl kommer så är allt värt det.

 För mer info, kontakta Anna Löfgren Adén, miljöutvecklare måltid: anna.lofgrenaden@harryda.se

 

Sotenäs kommun: Dialogen med matgästerna i fokus

En annan kommun som har kommit långt med sitt förebyggande matsvinnsarbete är Sotenäs kommun. I Sotenäs kommun ligger mycket fokus på kreativitet och eget ansvar hos kockarna, samt kommunikation och samarbete med matgästerna. Varje respektive kök gör sina egna matsedlar, vilket möjliggör anpassning av menyn utifrån de lokala förutsättningarna. Både i vilka mängder som går åt, vilka rätter som är extra uppskattade av matgästerna, samt möjlighet att anpassa menyn utifrån vad som finns hemma och behöver ätas upp. Kockar och måltidspersonal arbetar även i nära dialog med matgästerna – uppmanar att provsmaka, tar emot feedback samt lagar det som matgästerna gillar vilket är uppskattat samt främjar gott framtida samarbete. Även inom matsvinnsmätningarna får respektive kök stort eget ansvar och frihet. Samtliga kök mäter matsvinnet varje dag. Därmed fås direktfeedback och varje respektive kök får göra en egen handlingsplan utifrån de lokala förutsättningarna för hur de kan minska/ förebygga matsvinnet på sin enhet.

Även i Sotenäs hålls matsvinnsfrågan levande inom organisationen genom utbildningar i restmatlagning, kockarna gör klassbesök, informationskampanjer i skolrestaurangen, uppmärksammade av den nationella matsvinnsdagen den 29/9 med mera.

Både Härryda samt Sotenäs kommun anger matsvinnet inom äldreomsorgen som ett utmaningsområde, samt att kommunicera mat

Sotenäs tips till anda kommuner:

• Mät och registrera matsvinnet.
• Börja i små steg och utöka efterhand.
• Låt kreativitet flöda och låt kockarna testa och vara delaktiga.
• Målet är inte att ha något matsvinn alls, annars vågar inte barnen testa nya rätter.
• Viktigt med god kommunikation med matgäster och avdelningar, så att rätt mängd mat lagas.

För mer info, kontakta Mats Andersson, måltidsutvecklare: Mats.Andersson@sotenas.se

Här kan du läsa mer om Kommunernas klimatlöften

Alla bilder kommer från Härryda kommun.