Senaste rapporten om Västra Götalands koldioxidbudget
Koldioxidbudgeten för Västra Götaland har uppdaterats och visar att ca 15,5 miljoner ton av Västra Götalands totala utsläppsutrymme återstår. Om utsläppen fortsätter på dagens nivåer riskerar budgeten att vara förbrukad inom fyra år. Rapporten visar samtidigt vilka sektorer som står för de största utsläppen och ger ett underlag för att prioritera åtgärder och samordna det fortsatta klimatarbetet.
Rapporten är framtagen av Klimatsekretariatet på uppdrag av Västra Götalandsregionen och bygger på Tyndall Carbon Budgets-metoden.
Koldioxidbudgeten är ett sätt att beskriva det begränsade utsläppsutrymme som återstår över tid. Till skillnad från ett traditionellt utsläppsmål, som framför allt anger en nivå som ska nås vid ett visst målår, fokuserar koldioxidbudgeten på de samlade
utsläppen under hela perioden.
15,5 miljoner ton återstår
Beräkningarna visar att Västra Götalands läns totala koldioxidbudget från och med
2022 är 32 371 029 ton fossil koldioxid. År 2026 återstår 15 465 996 ton. Utsläppen inom länets geografiska område uppskattas till 4 422 949 ton under 2025. Om utsläppen skulle ligga kvar på denna nivå skulle den återstående koldioxidbudgeten vara förbrukad inom fyra år. För att utsläppen ska fasas ut innan budgeten tar slut krävs enligt rapportens beräkning en årlig minskning på
22,3 procent, med start 2026. Den årliga minskningstakten är samtidigt inte ett fast värde. Om utsläppen minskar långsammare än 22,3 procent under 2026 behöver de minska snabbare under kommande år. Om utsläppen istället minskar snabbare skapas mer utsläppsutrymme och tid för omställningen.
Figur 4 – Historiska och framtida utsläpp av koldioxid Västra Götaland för att klara Parisavtalet.
Tidiga utsläppsminskningar får stor betydelse
En central slutsats i rapporten är att koldioxidutsläpp behöver betraktas kumulativt. Koldioxid som släpps ut ackumuleras i atmosfären, vilket innebär att även tidpunkten för utsläppsminskningar har stor betydelse. Koldioxidbudgeten visar därför inte bara hur mycket utsläppen behöver minska, utan också hur snabbt förändringen behöver ske. Om utsläppen ligger kvar på dagens nivåer under flera år behöver framtida minskningar bli kraftigare. Rapporten föreslår därför att klimatomställningen planeras i två tidsfönster. Det kortare perspektivet omfattar ungefär ett till tre år och fokuserar på åtgärder som kan ge relativt direkt effekt. Det längre perspektivet omfattar cirka fem till tio år och handlar om den större strukturomvandling som krävs inom bland annat energi-, industri- och transportsystemen.