Kommunens mest lysande klimatåtgärd

När kommunerna i Västra Götaland under 2020 antog  ”Kommunernas klimatlöften” fick de också möjlighet att fylla i vad de anser är deras kommuns  ”mest lysande klimatåtgärd”. Detta gjordes för att kunna sprida goda exempel och uppmärksamma allt det fantastiska klimatarbete som redan bedrivs i många kommuner. 22 kommuner fyllde i detta, här följer deras inspirerande exempel.

 

Bengtsfors: Spillvärme i fjärrvärmen

Bengtsfors mest lysande exempel på en lyckad klimatsatsning är samverkan mellan Bengtsfors kommun och Ahlström Munksjö Paper AB i Billingsfors. Spillvärme från pappersbruket återvinns och används i kommunens fjärrvärmeverksamhet.

 

Borås: En hållbar översiktsplan

Vid framtagande av vår översiktsplan var hållbar utveckling en central fråga. Till exempel ska staden och serviceorterna samt landsbygden växa och utvecklas med stark prioritering av hållbara och effektiva transportlösningar. Genom att all planering sker med hållbarhet som ram skapar och säkrar Borås Stad förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart samhälle.

 

Falköping: Hållbar logistik och effektiva godstransporter

Falköping är känt för att satsa på effektiva godstransporter och hållbar logistik i samarbete med näringslivet. Genom satsningen på Skaraborg Logistic Center bidrar Falköping till att minska växthusgasutsläppen ur ett nationellt och globalt perspektiv. Falköpings logistikcentrum är Sveriges största ”torrhamn”. Genom att avsätta mark för multimodala logistikterminaler, samlastningscentraler och godsspår kan kommunen erbjuda effektiva hållbara logistiklösningar för hela Nordeuropa. Skaraborg Logistic Center är en viktig del i Västra Götalandsregionens satsning på modern och hållbar logistik med Göteborgs Hamn som en viktig motor, där transportsystemet kombinerar bil, järnväg och i förlängningen båt. Den fortsatta satsningen på logistikområdet ger Falköpings kommun möjlighet att agera föregångare i klimatomställningen för effektivare godstransporter och ett nytänkande transportsystem med stora mängder sänkta utsläpp av koldioxid som vinst.

Intervju med Falköpings kommun om deras mest lysande klimatåtgärd

 

Grästorp: Lokalproducerad mat

Vi är projektägare av ett treårigt projekt, ”Rätt från Slätt”, som syftar till att öka den lokala produktionen och konsumtionen av lokala livsmedel. Målet är att genomföra den nationella livsmedelsstrategin ur det lokala perspektivet. Fokus är på gröna proteiner. Testodling i samarbete med hushållningssällskapet och LRF. Testlagning och provsmakning sker med koppling till skolköken som ett första steg.

 

Göteborg: Sveriges första fossilfria byggprojekt

Ett exempel på en lysande klimatåtgärd från Göteborgs Stad är förskolan Hoppet som är Sveriges första fossilfria byggprojekt.

 

Herrljunga: Solenergi som folkrörelse

Herrljunga har vid utgången av 2019 mest installerad solel per invånare bland regionens kommuner och ligger på fjärde plats i landet som helhet. När det gäller antalet invånare per anläggning, dvs hur vanligt det är att man har solceller, ligger Herrljunga i topp. Denna utveckling, närmast att likna vid en folkrörelse, har stimulerats genom insatser av det kommunala energibolaget Herrljunga Elektriska AB. Bolaget har, i linje med sina ägardirektiv, främjat kunskap och intresse för solel hos gymnasieelever, privatpersoner och företag sedan 2012. Pedagogiska demonstrationsanläggningar har byggts, aktiviteter som ”öppet hus” och föreläsningar har genomförts, färdiga solcellspaket har tagits fram och installerats. Inte minst har det lokala elnätets kapacitet att ta emot solel noggrant analyserats i samverkan med universitet och högskola. Denna samverkan har hittills bidragit till två doktorsavhandlingar och flera examensarbeten till gagn för kunskapen om utbyggnad av solel i Sverige och resten av världen.

 

Hjo: Publika laddstationer

Vi har inget kommunalt bostadsbolag och kan därför inte möjliggöra för hyresgäster att ladda sin elbil intill hemmet. Istället satsar vi på den publika laddinfrastrukturen och med hjälp av Klimatklivet bygger vi 2020 12 publika laddpunkter i centrala Hjo som kommer till gagn för både boende och besökare.

 

Härryda: En ny hållbar stad

Strax väster om Landvetter flygplats skapas just nu förutsättningar för en ny hållbar stad, Landvetter södra, att växa fram. Visionen för Landvetter södra är att bygga ett hållbart samhälle från grunden med en hållbar och effektiv infrastruktur, samt ett möjligt framtida stationsläge mitt i Sveriges största pendlingsstråk, mellan Göteborg och Borås. De politiska inriktningsmålen som ska styra arbetet med Landvetter södra, under såväl planeringsfas, byggnation och som färdigställt samhälle, anger att Landvetter södra ska bli den mänskliga, moderna, internationella och innovativa staden. Detta innebär bland annat att Landvetter södra ska byggas med hög täthet och en levande och attraktiv stadskärna. Vidare ska Landvetter södra under så väl planeringsfas, byggnation och som färdigställt samhälle utnyttja de senaste rönen inom teknisk forskning och använda spjutspetsteknik inom energi, miljö, transport och trafik. Ambitionen är att bygga Landvetter södra fossilfritt i så lång utsträckning som möjligt.

 

Kungälv: Återbruksevenemang

Vi ordnade Återbruksevenemang ihop med hjälporganisationer under 2021.

 

Lerum: En energiplan med hög ambitionsnivå

Kommunens energiplan har en hög ambitionsnivå med bredd, djup och konkreta uppföljningsbara mål. Planen innehåller fyra fokusområden: Effektiv energianvändning, Förnyelsebar energi, Klimatsmarta transporter samt Engagerade medborgare. Varje fokusområde har konkreta mål för kommunens verksamhet och för den geografiska kommunen. Utöver målen finns det även en ambitiös åtgärdslista i en bilaga till planen, som har skapat tydlighet om vem som ska göra vad och när det ska vara klart. Planens mål och åtgärdslista sträcker sig till och med år 2020. En betydande andel av målen och åtgärderna är uppfyllda respektive genomförda helt eller delvis. Vi kan inte säga exakt hur stor klimatnytta som har uppnåtts, men vi vet att genomförandet av planen har gjort en stor skillnad.

 

Lidköping: Industriell symbios

Industriell symbios är ett samarbete där företag tillsammans identifierar så kallade restströmmar av resurser som ett företag inte behöver men som kan komma till nytta hos ett annat företag. Det kan till exempel handla om energi eller avfall hos ett företag som kan bli råmaterial för ett annat företag. Sådana samarbeten kan minska behov av och kostnaden för både råvaror och avfallshantering. Det kan också minska utsläpp, sänka energiförbrukning och skapa nya intäkter. Genom projektet ”Systematiskt stöd för Industriell symbios – ett modellområde och lärdomar från Lidköping” undersöktes befintliga symbioser som finns i Lidköping. Projektet identifierade också nya symbiosmöjligheter och etablerade symbioser mellan företag men också mellan företag och kommunal verksamhet. Under slutkonferensen var det fokus på kunskapsutbyte och relationer men det var också tydligt att projektet öppnat upp för konkreta framtida affärsmöjligheter, långsiktighet och en tydligare utveckling mot en alltmera cirkulär ekonomi.

 

Mariestad: Idébank för klimatet

Vi skapar en idébank för klimatet – en klimatbank. Där kan invånarna i Mariestad kan lämna sina klimatsmarta idéer för en omställning av Mariestad för att nå de globala målen.

 

Mark: Investeringar i solceller

Kommen investerar kontinuerligt i solceller och kommunen har sedan flera år tillbaka en årlig energieffektiviseringssatsning med investeringsmedel om fyra miljoner kronor per år. Vid större byggnationer tar vi fram klimatkalkyler för att skapa kontroll och kunna göra rätt val.

 

Mölndal: Fastighetsnära insamling och anläggning för innovativ förberedelse för återanvändning

Mellan åren 2015 och 2019 har fastighetsnära insamling införts för villor och radhus i Mölndal. Möjlighet att sortera i alla fraktioner vid tomtgränsen har ökat utsortering av matavfall och förpackningar och minskat restavfallet med i snitt 60 procent för dessa hushåll. För Mölndal som helhet är trenden positiv med generellt ökad återvinning och matavfallsinsamling, samtidigt som det som slängs i brännbart restavfall och grovavfall minskar. Projektet Framtidens Kikås syftar till att de kommande åren skapa en anläggning för innovativ förberedelse för återanvändning. Detta gör att betydligt mer material kan återanvändas, vilket har en stor positiv påverkan på hållbar utveckling, och inte minst på klimatet.

 

Partille: Ny styrmodell med integrerat hållbarhetsarbete

Partille kommun har under 2020 implementerat en ny styrmodell där hållbarhetsarbetet är integrerat som en naturlig del i det ordinarie mål- och resultatstyrningsarbetet. Beslutet att hållbarhet ska integreras i den ordinarie målstyrningen innebär att det ska integreras i budgetarbetet, i verksamhetsplanen och i bokslutet. Hållbarhetsarbetet syns med andra ord överallt och är inte en sidoprocess, utan det finns en stabil struktur för hållbarhetsarbetet i Partille kommun. Det ger också ett bra stöd till politiken för att besluta om vad vi behöver fokusera på för att nå vårt önskade läge att vara en långsiktigt hållbar kommun.

 

Skövde: Energieffektivisering för kommunägda byggnader

Vi har infört ett energieffektiviseringspaket för kommunägda byggnader med åtgärder enligt Totalmetodiken.

 

Sotenäs: Marin återvinning

Vi samlar in och sorterar marint avfall, uttjänta fiskeredskap och strandskräp. Insamlingen av marint avfall görs även från andra kommuner runtom i landet. Det innebär att kommunen bidrar till ett renare hav och ökad mängd resurser som går till upcycling, återanvändning och återvinning. Kommunen samverkar med företag och akademi med att utveckla en testbädd vid den marina återvinningscentralen, där värde skapas när nya produkter tillverkas av det insamlade materialet. Den marina återvinningscentralen är en del av kommunens arbete med industriell och social symbios.

 

Tanum: Vi satsar på vindkraft

Tanums kommun, tillsammans med kommunala bolag, äger ett vindkraftverk som producerar el som täcker halva verksamhetens elbehov. Verkets effekt är 3,3 MW och har producerat ca 7 000 000 kWh varje år sedan 2015. Kommunens verksamheter förbrukar cirka 14 000 000 kWh varje år.

 

Tranemo: Cykelstråk mellan orter

Tranemo kommun har ett välutvecklat cykelvägnät både inom orter med utpekade cykelstråk och mellan orter via asfalterade banvallar. Sammanlagt har kommunen drygt 8 mil asfalterad cykelväg. Cykelvägnätet utvecklas löpande med många nya sträckor på gång för att möjliggöra ett hållbart resande.

Intervju med Tranemo kommun om deras mest lysande klimatåtgärd

 

Töreboda: Ökat cykelåkande

Vi satsar på ökat cykelåkande

 

Vara: Ny miljöstrategi och hållbarhet som en del av organisationens DNA

I Vara kommun finns en tradition av centralt driven verksamhetsutveckling som fokuserar på kompetensutveckling för alla kommunens medarbetare och ledare. Modellen bygger på en kraftsamling vart fjärde år där man under mellanperioderna bedrivit fortsatt utvecklingsarbete på enheterna med central stöttning och input. Det övergripande temat för verksamhetsutveckling 2021 är Hållbar utveckling. Målet är att bidra till hållbar omställning genom:

  • Grundkompetens och ökad medvetenhet inom perspektiven miljömässig och social hållbarhet
  • Hållbarhetsarbete in i vardagen och i organisationens DNA
  • Skapa förutsättningar för att göra hållbara val

Under 2021 kommer även Vara kommun att anta en miljöstrategi. Miljöstrategin ska synliggöra strategiskt viktiga områden och åtgärder som bidrar till att visionen och de övergripande målen för 2020-2023 nås. Miljöstrategin ska även medverka till att kommunen verkar för att de regionala och nationella miljömålen uppnås.

 

Vänersborg: Effektivare fordonsanvändning och intern bilpool

Socialförvaltningen i Vänersborg har genomfört en total översyn och kartläggning av kostnader och utnyttjandet av bilarna i sin fordonspark. En tydlig slutsats var att många av förvaltningens bilar kördes för lite. Utifrån analysens resultat initierades därför ett arbete med att öka effektiviteten i användandet av bilarna. En samordnare tillsattes för att genomföra effektiviseringen. Genom att ”poola” bilarna mellan verksamheterna kom dessa att användas effektivare. Fler av bilarna kördes längre och leasingtiden förlängdes till fem år. I förlängningen minskade därför milkostnaden/bil och möjligheten öppnade sig att minska antalet bilar som ska möta förvaltningens behov. Dessutom är minst 10 procent av socialförvaltningens fordonspark rena elbilar och inom några år ska hälften av bilarna drivas av biogas. Åtgärden gör att förvaltningen använder färre, renare och snålare fordon.